Lite häftigt känns det när jag läser en bok för min son som jag fick när jag var ungefär lika gammal som honom, daterad till julen när jag var två år och Leo fyller tre i sommar. Jag brukar tänka på det då och då, vi läser boken ofta då han gillar den, men just i kväll läste jag "från morfar och mormor" och tänkte på de nötta kanterna av sidorna, hur många fingrar har bläddrat i den och hur många gånger? Wow, ibland bjuds det perspektiv på tillvaron.
Nikotinabstinensen borde vara långt borta nu efter en vecka, men det känns fortfarande som om att jag blir extra hungrig på kvällen, vet inte.
Jag suckar djupt, djupt nu; det är någon sorts stress som ligger över mig nu, om allt möjligt. Men.. vad ska jag göra åt det, våga? vinn? jag vet inte.
Nu vill jag bara sitta ner och lyssna på lite hård musik och gadda handen, eller ringa en vän, eller två.
Jag borde åka söderut för att bjuda banditernas drottning på en peanutbutterjellysandwich, is tha shiznit...!! Hm..man borde hooka upp två kex, eller typ rån med jordnötssmör OCH nutella ..på riktigt ^^ (sv. av eng: fo real) mmmm....tjockis. Ja borde ta tillbaka mitt gamla ordstäv: "Jag är en tjock man i en smal mans kropp".
Ja men nu ska jag träna lite, fixa klart för morgonen (sonen ska få gå på dagis i morrn och jag åter till praktiken, sweet) och försöka mig på att våga ringa några samtal.